Att gå ner i vikt...
Då har man vaktat väktare igen :) Det roligaste jag gör på hela veckan! Faktiskt! Jag träffar människor och har jättetrevligt! :)
Att sitta med på Anna-Karins lektioner är verkligen givande. Man blir inspirerad, man VILL och man känner att man KAN!
Jag måste medge att jag verkligen inte trodde att det här var något för mig. Jag orkar inte räkna, vad ska jag äta, jag orkar inte laga mat.. mm mm mm.
Men jag har faktiskt ändrat åsikt!
Att gå ner i vikt med Vikt Väktarna är ett väldigt sunt och hållbart sätt att gå ner i vikt på!
Jag ska ta mig själv som ett exempel.
Först vill jag säga, att det jag skriver nedanför är väldigt personligt. Det handlar om min hälsa, och ohälsa.
Jag anser inte att jag gjort rätt. Men för mig var det enda vägen DÅ.
Är ni känsliga om mig och/eller min hälsa så ska ni inte läsa vidare...
Jag har alltid haft ett komplext förhållande till mat. Sedan tonåren har jag ätit dåligt, oregelbundet mm.
Här ska mina föräldrar absolut INTE ha någon kritik! För dom har inte gjort något fel. Det är faktiskt Bara jag!
När jag började gymnasiet fick jag mer problem.
Jag mådde psykiskt dåligt sen ett bra tag tillbaka, och sökte alla sätt jag kunde för att få någon slags kontroll på mitt liv. Antingen så åt jag ingenting alls, eller så åt jag- men spydde upp maten igen.
Jag var egentligen inte så fixerad vid min vikt, bara att ha kontroll.
Och att inte äta var kontroll.
När jag vägde som minst vägde jag runt/strax under 50kg.
Sen hände det massa andra saker i mitt liv. Jag gick upp i vikt, gick ner, gick upp, gick ner osv.
Som mest vägde jag strax över 90kg. ( en pendling på ca 40kg)
Sedan blev jag vegetarian, jag började jobba mer i stallet och vipps iprincip över en sommar, hade jag gått ner över 30kg. Jag åt dåligt och sällan, motionerade mycket och jobbade hårt.
Den gången var det faktiskt inte just ätstörningar som gjorde att jag gick ner så mkt i vikt.
Det var helt enkelt för lite kalorier in och för mycket som förbrukades.
Sen gick jag självklart upp i vikt igen.
Jag pendlar någonstans mellan att må bra psykiskt och ha stenkoll på maten, och må bra fysiskt och skit psykiskt.
Allt jag gör ska ske NU! NU på en gång, helst igår!
Så jag blir väldigt impulsiv...
Det innebar att jag i sommras började motionera som en dåre och äta iprincip ingenting.
Hade jag inte gått ner minst 0.5kg på ett dygn blev jag förtvivlad- vilket innebar att jag jobbade hårdare nästa dag.
Självklart är ett sånt sätt inte hållbart alls! Och absolut inte hälsosamt!!!
Så jag blev sjuk.
Kroppen kraschade och psyket gick i bott och jag gick upp i vikt igen.
Som ni förstår är det mesta jag gör extremt åt något håll.
Men med viktväktarna har jag hittat en medelväg.
Jag behåller kontrollen genom att räkna propoints, men jag äter mer hälsosamt. Men framförallt, jag äter!
För jag kan planera för min dag, vet jag att jag vill äta popcorn på kvällen, ja då sparar jag in lite på middagen.
Jag har stenkoll, men utan att det går till överdrift för min kropp.
Jag vill än en gång påpeka att Det jag gjort mot min kropp är farligt och extremt ohälsosamt! Så ingen tror att jag har någon annan åsikt.
Min väg väg mot ett lättare liv är med viktväktarna.
Jag får enorm inspiration av Anna-Karin, och jag känner att det fungerar. Inte NU, utan på sikt.
Och det är den hälsosamma vägen till ett lättare liv.
Att sitta med på Anna-Karins lektioner är verkligen givande. Man blir inspirerad, man VILL och man känner att man KAN!
Jag måste medge att jag verkligen inte trodde att det här var något för mig. Jag orkar inte räkna, vad ska jag äta, jag orkar inte laga mat.. mm mm mm.
Men jag har faktiskt ändrat åsikt!
Att gå ner i vikt med Vikt Väktarna är ett väldigt sunt och hållbart sätt att gå ner i vikt på!
Jag ska ta mig själv som ett exempel.
Först vill jag säga, att det jag skriver nedanför är väldigt personligt. Det handlar om min hälsa, och ohälsa.
Jag anser inte att jag gjort rätt. Men för mig var det enda vägen DÅ.
Är ni känsliga om mig och/eller min hälsa så ska ni inte läsa vidare...
Jag har alltid haft ett komplext förhållande till mat. Sedan tonåren har jag ätit dåligt, oregelbundet mm.
Här ska mina föräldrar absolut INTE ha någon kritik! För dom har inte gjort något fel. Det är faktiskt Bara jag!
När jag började gymnasiet fick jag mer problem.
Jag mådde psykiskt dåligt sen ett bra tag tillbaka, och sökte alla sätt jag kunde för att få någon slags kontroll på mitt liv. Antingen så åt jag ingenting alls, eller så åt jag- men spydde upp maten igen.
Jag var egentligen inte så fixerad vid min vikt, bara att ha kontroll.
Och att inte äta var kontroll.
När jag vägde som minst vägde jag runt/strax under 50kg.
Sen hände det massa andra saker i mitt liv. Jag gick upp i vikt, gick ner, gick upp, gick ner osv.
Som mest vägde jag strax över 90kg. ( en pendling på ca 40kg)
Sedan blev jag vegetarian, jag började jobba mer i stallet och vipps iprincip över en sommar, hade jag gått ner över 30kg. Jag åt dåligt och sällan, motionerade mycket och jobbade hårt.
Den gången var det faktiskt inte just ätstörningar som gjorde att jag gick ner så mkt i vikt.
Det var helt enkelt för lite kalorier in och för mycket som förbrukades.
Sen gick jag självklart upp i vikt igen.
Jag pendlar någonstans mellan att må bra psykiskt och ha stenkoll på maten, och må bra fysiskt och skit psykiskt.
Allt jag gör ska ske NU! NU på en gång, helst igår!
Så jag blir väldigt impulsiv...
Det innebar att jag i sommras började motionera som en dåre och äta iprincip ingenting.
Hade jag inte gått ner minst 0.5kg på ett dygn blev jag förtvivlad- vilket innebar att jag jobbade hårdare nästa dag.
Självklart är ett sånt sätt inte hållbart alls! Och absolut inte hälsosamt!!!
Så jag blev sjuk.
Kroppen kraschade och psyket gick i bott och jag gick upp i vikt igen.
Som ni förstår är det mesta jag gör extremt åt något håll.
Men med viktväktarna har jag hittat en medelväg.
Jag behåller kontrollen genom att räkna propoints, men jag äter mer hälsosamt. Men framförallt, jag äter!
För jag kan planera för min dag, vet jag att jag vill äta popcorn på kvällen, ja då sparar jag in lite på middagen.
Jag har stenkoll, men utan att det går till överdrift för min kropp.
Jag vill än en gång påpeka att Det jag gjort mot min kropp är farligt och extremt ohälsosamt! Så ingen tror att jag har någon annan åsikt.
Min väg väg mot ett lättare liv är med viktväktarna.
Jag får enorm inspiration av Anna-Karin, och jag känner att det fungerar. Inte NU, utan på sikt.
Och det är den hälsosamma vägen till ett lättare liv.
Kommentarer
Trackback
